Auster-Gărlaobuan 1945
Elin i Karl-Pers som butøus
Östra 'Gårdåbodarna' 1945
Elin i Karl-Pers som fäbodtös
Klicka för en större bild
Foto: Okjend*Dativ
Pao søvestjamska Korte e aor 1945 tegent i Auster-Gărlaobuom* som ligg sirka 7 km aust om byn Børtn. I bild e eitt antal fjellkyr å ei butaus, a Eli Kjempedal, synlein. Kua nermest i bild e sjălveste bjellkua,. hu som va ansidd som leidarkua for kuhopa*.

Heimbuføringa vaorte sta om n laurda straks før om ærsjakta. Allht ette tradisjon hadde bjellkua kreppapper forme som roser kring bjellreima. Falkje i Børtn møtte opp hemă Pappakøja, n stor n stein alldeiles hita bya*. Ette di att bufalkje hadde kømme heim fekk allihop heime smăka ta di goeste man kan fao, nemlein grynost. Săăn fekk all butauser betartt ta, å vaort servere mat heime hemă di* som aogde kyn.
På svenska Fotot är år 1945 taget i Östra 'Gårdåbodarna' som är beläget cirka 7 km öster om byn Börtnan. I bild syns ett antal fjällkor och en butös, Elin Kämpedal. Kon närmast i bild är självaste bjällkon, hon som ansågs vara ledarkon för koflocken.

Hemflyttningen från fäbodarna blev av en lördag strax innan älgjakten. Enligt traditionen hade bjällkon kräppapper format som rosor kring bjällremmen. Folket i Börtnan mötte upp vid Pappakojan, en stor sten alldeles hitom byn. Efter att fäbodfolket hade kommit hem fick allihopa hemma smaka av de godaste man kan få, nämligen grynost. Sedan fick alla fäbodtöser betalt av, och blev serverade mat hemma hos de som ägde korna.
NOT 1: Orla 'bya' (m) å 'di' e dativbøygd e versioner ta orlom 'byn' å 'dă' (på svenska 'det'). I Søvestjamtland ha dativbøygjinger i maonga fall forsvønne mann 1900-talan.
NOT 2: Bokstaven ă stao for e laongt å oppet (ljøsst) e 'a' (mă e uttal [ahhh]).
NOT 3: Notera att diftongen 'au' i orden butaus och laurda i søvestjamtska (liksom mestadels i norska) uttalas som [øu]. Detta erinras eftersom det är ett trist faktum att de flesta jamtar tror att 'au' ska uttalas som [ao] som i sin tur är den korrekta stavningen av den för Søvestjamtland karakteristiska s.k. sekundära diftongen. Den senare stammar från det gamla fornnordiska långa, öppna a:et (här betecknat ă), och kan exemplifieras av ordet blaomaolebaotn = 'Den blåmålade båten' = Ångaren Thomée.